bloggflytt

Kod för att importera min blogg till Nattstad: 4841823814

Kod för att importera min blogg till Nattstad: 4841823814

Kod för att importera min blogg till Nattstad: 4841823814

nattstad.se

Som jag skrev igår så flyttar jag nu till nattstad.se och börjar blogga där, vill ha med mig denna bloggen så här är koden för att flytta med bloggen dit.

" Kod för att importera min blogg till Nattstad: 4841823814 "

Hoppas ni kommer dit och läser! Har ni glömt adressen så är det: http://www.nattstad.se/mallan_78

Jag flyttar bloggen.

Väljer att flytta min blogg nu...
fortsättningsvis hittar ni mig här: http://www.nattstad.se/mallan_78.
Jag känner att jag vill börja på ny kula så att säga... skriver inte så mkt om ADHD och vill släppa fokuset på det även om det är en del av våra liv men det är så mkt mer i våra liv än bara ADHD, skriver mer allmänt nu och mkt om familjelivet och vår vardag och känner att på nya portalen får jag en chans att synas lite mer och kanske få lite fler läsare ;)

Hope to see you there!

Börjar men avslutar inte.

Varför ska jag alltid börja med ngt när jag inte orkar göra klart.
Det var meningen att vi skulle poppa popcorn och se en film tillsammans medan dottern var hos sin kompis. Medan jag bäddade sängen plockade jag ihop lite kläder från sovrummet och tog mina converse för att lägga undan de (hade de i Rom men här är för kallt för de nu) så jag tog då ALLA sommarskor och la i en kartong som skulle stå i stora hallgarderoben då det var så väldigt rörigt och skitigt där så tog jag o började plocka lite bland grejerna där för o få ordning och de slutade med en helröjning av garderoben där som nu är halvfärdig och nu har jag tappat lusten och orken att göra klart. Karln blev excited också av allt o började på ett annat ställe som iofs behövde fixas MEN hade varit bättre han hjälpt mig där jag höll på istället så vi slapp ha två halvfärdiga projekt här hemma. Behöver verkligen röjas överallt i alla garderober och skåp här hemma. Behöver rensa ut massor av gamla urväxta barnkläder och rensa bland mina kläder. Vill köpa helt nytt köksporslin som är enhetligt i samma serie så att säga och slänga bort alla tallrikar vi har nu, vill göra samma sak med besticken. Vill skapa en helt ny ordning med var sak på sin plats och porslin och glas som är lika och som känns kul att plocka fram och äta ur. Nu känns det som man har tur om man hittar två-tre likadana tallrikar och bestick till maten. Vill verkligen göra om helt och hållet här hemma. Men problemet är att jag börjar och sen orkar jag inte fortsätta eller så känns det jobbigt för jag vill fixa ALLT NU NU NU NU NU NU NUUUUUUUUU!!!!!!!! och att inte kunna det när man har så mkt idéer är så jobbigt. Vänta är liksom inte min starka sida.

Farsdag idag!

Idag är det farsdag, håller på och bakar kaka till maken för att fira honom idag ska även ringa min egen far och önska han en bra dag idag.
Har egentligen inte så bra kontakt med min pappa. Har varit så under hela uppväxten, mkt som bidragit till dettta. Kan inte relatera till de verkligen älskar sin pappa, jag känner inte alls så och kan inte minnas att jag gjort det, för mig är det en så främmande känsla. Tråkigt men så är det. Det är inget jag valt själv utan han har inte varit intresserad av att vara mer delaktig i mitt liv, nånsin. Han är mer som en avlägsen släkting för mig inte som en pappa. Står mkt nära min mamma dock.

Jag brukar ringa pappa vid högtider och när han har födelsedag och besöker honom när jag är i min hemstad där han fortfarande bor, båda mina föräldrar bor där men är separerade sedan jag var 11. Numer bor pappa på ett vårdhem pga att han sedan några år tillbaka har han drabbats av Alzheimers.

Grattis på farsdag pappa!

Lördagskväll

Har bakat pizza och ordnat med återbinnigsförvaringen, har tagit tag i det här med återvinning nu, vi har för mat, metall, hårdplast, glas och papper. Har länge velat men aldrig riktigt tagit tag i det förut känns skönt att ha kommit igång nu iaf.

Dottern stack ned till grannen för att leka och jag o maken har haft romantisk pizzamiddag tillsammans. Nu slappar jag åter i soffan o har druckit en kopp varm choklad. Börjar dock känna sug efter popcorn nu o ska nog be maken fixa lite åt mig. Tror det är min PMS som spökar o gör mig sugen på godsaker o salt.

Apropå godsaker så ska jag baka nåt gott och bjuda maken på imorgon då det är farsdag. Han är inte biologisk pappa men ändå en pappa åt dottern ju, hon har ingen kontakt med sin biologiska pappa så vi får skämma bort karln här hemma lite extra imorgon. Köper inga presenter men kan låta han få sovmorgon och sedan baka nåt gott att bjuda honom på. Han ska absolut firas för han är en underbar pappa till henne.

Kärlek

Vid vårt besök vid Vatikanen idag såg jag flera nunnor (har jag iofs gjort överallt här i Rom). Och när jag gick där med min man och kände mig alldeles förälskad så började jag tänka lite på livet för en nunna och munkarna och alla katolska präster som väljer bort allt vad kärlek är (räknar då intr deras kärlek för Gud utan tänker på en fysisk person som man kan se och känna osv). Förstår inte hur man kan välja bort det för att leva i celibat hela livet och aldrig känna den kärleken man kan känna för någon annan och den underbara känslan att pussa den personen eller bara kramas och dela allt i livet med denne. Visst kan man välja att inte ha barn osv det är inte alla som vill det men att leva helt utan det underbara som ett förhållande kan ge en. Menar då inte sex osv utan vara allmänt allt man delar med en person man lever med. Om ngt hände som gjorde att jag aldrig kunde ha den där fysiska närheten igen så skulle jag ändå ha kärleken och allt det andra kvar men att inte ens ha det och att välja att aldrig uppleva det förstår jag inte riktigt. Min man är väldigt religös och för honom är närheten till Gud viktig men han kan ändå ha ett liv med kärlek och ha familj osv och samtidigt vara nära Gud. Jag respekterar hans val och hans religion och lär mig gärna mer om den men är inte så troende själv, är inte ateist men mer skeptisk skulle jag väl säga ;-) men vi är oerhört lyckliga ihop ändå och jag hoppas att vi kan utöka vår lilla familj ytterligare en dag och vara lyckliga tillsammans i alla våra dagar. Känns som vi varit gifta i flera år redan trots att det inte alls är speciellt länge. Känns verkligen som vi är "meant to be".

Bild av mig o min älskade make i Vatikanen i Rom.

Lördag 10 November

Igår fredag var jag trött som tusan orkade ingenting alls, satt o fixade med lite foton och organiserade de i album och rensade lite på Facebook och tog bilderna från olika album jag hade där och laddade ned i datorn istället och tog bort en del av de från facebook. vill göra fotobok också såsmåningom. Flera olika faktiskt nån med bar resor och nån med bara bilder av dottern från liten och fram till nu. En att ge henne och en var till mina föräldrar. Tror de skulle tycka om det. Tror dottern skulle tycka de var kul med en egen fotobok med bilder från det att hon var liten.

Idag är jag fortfarande trött, skulle behövt sova mkt mer känner jag men tvingade mig upp vid 9:30 imorse sen så städade jag lite här hemma, dammsög kök o sovrum och dammtorkade elementet i sovrummet också.
När jag var klar i köket fixade jag frukost åt oss alla och vi åt tillsammans, det var mysigt. Efter frukost så hjälptes jag o dottern åt att lägga pussel. Gillar pussel verkligen det är avslappnande att sitta o pilla o leta bitar osv.
Har tagit en dusch och ska bara slappa nu. Måste tvinga mig att inte göra för mkt på en dag så jag kör slut på mig. Skulle behöva rensa i garderoben lite också men det får jag ta en annan dag. Ska bara slöa resten av dagen. Hade tänkt baka men nu känner jag att jag inte orkar. :-(

Imorgon ska jag förhoppningsvis få besök av en kompis som jag inte träffat på jättelänge. Hoppas det blir av, ska försöka baka innan hon kommer imorgon i så fall så att jag kan bjuda på lite fika.
Ska gå och vila nu. Välbehövligt verkligen.

Äntligen hemma!!!

Kom hem inatt vid 2-tiden, och fy vad kallt det var när man kom hem till Sverige igen. Saknar värmen från Rom ;-) men i övrigt är det skönt att vara hemma igen. Är supertrött verkligen att jag inte orkar nånting, hade en läkartid inbokad idag kl 11 men läkaren ringde och ombokade till nästa vecka så jag behöver inte gå ut alls idag.
Har gått och gått så himla mkt i Rom och fått så mkt nya intryck som gör att man blir trött också så det är både mentalt och fysiskt. Blir då inget gymmande för mig idag, orkade knappt bre mina mackor i morse när jag åt frukost med dottern innan hon gick till skolan.


Nu blir det bara en slappardag idag, tänker inte göra mkt idag, skönt att det är fredag så det blir fredagsmys ikväll och imorgon kan vi alla sova när det är lördag, behöver alltså inte gå upp och få iväg dottern till skolan.

Var skönt att få komma iväg några dagar men det räckte gott och väl, men kommer sakna solen och hur den värmde min vinterkalla och bleka trött, fick t.o.m lite fin färg i ansiktet och även lite på armarna... helt fantastiskt att bara få sitta i solen och känna värmen och få som en injektion av lycka i sig verkligen. Det är ju en helt annan sol där också än här i Sverige. Varmare och starkare så även om solen lyser här nu så känns det inte alls likadant att sitta i solen här. Men just nu pga att det inte var sommarvärme direkt hela tiden så tänkte man inte på att solen ändå var starkare där och tar mkt bättre än den gör här i norr.

Nu ska jag lägga mig o se nån serie och slappa, kanske sova en stund.

Borta bra men hemma bäst (även om solen gärna kunde komma hit o värma lite mer).

Sista dagen i Rom

Tyvärr hann vi inte med det vi tänkt igår så d får vara, struntsamma. Vi satte oss i solen en stund istället o promenerade sakta tillbaka till hotellet. Där lämnade vi lite saker och bytte om och sen gick vi ut och promenerade runt i närområdet bara. Har shoppat ett par saker åt dottern som en liten present. Hoppas hon gillar det. Inget speciellt dock.
Sen åt vi middag innan vi gick tillbaka hem o gjorde kväll tidigt. idag ska vi besöka Vatikanen innan vi flyger hem. Kl 19 går planet mot Stockholm igen. Börjar längta hem lite men kommer sakna solen ;-)

Sooool

Sitter i skrivande stund på en uteservering här i Rom och gassar i solskenet. Dock kommer detta inlägg inte att postas förrän mkt senare då jag ej har tillgång till internet annat än på hotellet så ser ni att det är postat vid 21 på kvällen så är det därför.
Maken är iväg på ett ärende så jag har parkerat mig här under tiden. Solen skiner från klarblå himmel och är riktigt varm. Sitter i bara linne och låter kroppen suga åt sig en sista dos d-vitamin för i år. Lär dröja innan man får njuta av värmande sol på en uteservering igen... Sisådär 6 månader om man har tur då annars dröjer d kanske ännu längre m tanke på hur kallt det var i maj det här året.
Känner att jag bryr mig inte om jag blir kräfta till ikväll. Hoppas även få lite färg på mina bleka armar ;-)
Det bränner på mina ben och jag känner att satta jeans var kanske inte det bästa valet ;) men hellre det än att förfrysa benen i kylan hemma.


Cio! ;-)

Rom 7 november

Har en skön minisemester här i Rom. För mig är det första gången jag besöker denna stad. Det finns så otroligt mkt att se verkligen, historiska byggnader och platser. Har alltid varit intresserad av sånt och hade som liten en dröm om att bli arkitekt och delta vid utgrävningar av historiska platser men det var nåt (minns ej vad) som gjorde att jag insåg att det inte skulle gå.
Är helt fascinerad av dessa historiska platser vi sett hitills. Finns många fler platser i världen med mkt historia som jag gärna vill uppleva också bl.a. pyramiderna i Egypten. Skulle gärna se mer av både Istanbul och Grekland också.

Hitills har vi hunnit med att besöka colosseum, forum romani, fontana di trevi och spanska trappan. Självklart slängde jag ett mynt i fontana di trevi, enligt legenden eller vad man ska säga så sk man även dricka av dess vatten utöver myntkastet, för att försäkra sig att återvända till Rom men den biten skippade jag. Kändes inte som en jättebra idé att dricka det vattnet precis.
Det är fascinerande att höra guiderna (som är arkeologer) berätta om historien bakom colloseum och forum romanum. Men vilken grym kultur det var då, eller kultur kanske är fel ord men hemskt var det på den tiden i gamla Rom. Kunde begrava folk levande och ha människor som ska slåss med vilda djur (gladiatorerna). Det är svårt att föreställa sig och att folk såg det som ett nöje att se två personer eller en människa och ett vilddjur slåss för livet och först när en dog var det över. Hemskt men ändå intressant att höra om.
Igår hade vi verkligen en heldag av turistande och jäklar vad trött jag var när vi återvände till hotellet på kvällen, vi satt en halvtimme vid 17 tiden när vi åt middag och då var det första gången vi satt sedan vi lännade hotellet på morgonen. Vi satt en kort stund i den berömda spanska trappan också. Fötterna värkte o ryggen värkte o benen värkte.. ja i stort sett hela kroppen värkte. Imorse när jag skulle kliva ur sängen så gjorde det så ont i fötterna när jag stapplade in i badrummet för att ta min morgondusch.
Vi gick o gick hela dagen. Var intressant att se dessa platser som jag läst och hört så mkt om. Man kände historiens vingslag verkligen ;-)
Vi har en del av forum romanum kvar att utforska idag och så vill jag hinna med ett besök till Vatikanen innan vi åker hem till Sverige igen imorgon kväll. Det är nåt historiskt att se överallt i den här staden men vissa är ju mer kända än andra och sånt som man känner att man bara MÅSTE se.

Shopping är inte nåt jag känner att jg måste hinna under denna resa, är inte så intresserad av att shoppa trots att Rom är en modestad (fast Milano är väl större när det kommer till mode har jag för mig). Rom och Italien överhuvudtaget är ju känt för sitt mode. Men som sagt jag är inte så modeintresserad. Gillar kläder absolut och fina kläder och jag följer ju med lite i modet så man inte är helt lost liksom ;-) men inte sådär slaviskt och jag är inte ett dugg imponerad av dyra märken. Ser inte skillnad alls på alla olika märken och om det är äkta eller kopia. Jag väljer det jag tycker är fint i klädväg och lite se man ju vad som är modernt osv men det är mer så att jag tar det som är modernt o som jag tycker är snyggt sen om det är märkesplagg bryr jag mig inte om. Visst är det bättre kvalitet på designerplagg och märkeskläder och prylar och den bättre kvaliteten väger upp för det dyra priset men jag har absolut inte råd att lägga massor av pengar på sådana kläder och prylar. Det är nog pga det som jag aldrig blivit intresserad av det heller för att det aldrig varit aktuellt. Nåt mätkesplagg kan jag ju köpa men det är mer gällande vinterkläder och vinterskor då och mest när det gäller vinterkläder åt dottern för då vill jag att det ska vara bra kvalitet så det håller över vintern. Köpte ju Timberland skor åt henne inför vintern. Men när det kommer till "vanliga" kläder klarar jag mig lika fint med en tröja från h&m o ett par byxor från Gina Tricot, samma för dottern, köper billigare vardagsplagg från h&m till henne för det mesta.
Jag kan ha en handväska utan att den kostar skjortan.
Köpte en handväska igår av en gatuförsäljare som jag är jättenöjd med. Det är mitt enda köp hitills i Rom.
Ska köpa nå souvenir prylar också och nån present åt dottern. Saknar henne jätte mkt och att höra henne så ledsen där hemma skar i hjärtat. Men imorgonkväll får jag återigen krama henne.

ADHD gör mig roligare som mamma.

De säger att barn med ADHD ligger ungefär 30% lägre än sin biologiska ålder mentalt. Undrar om det är samma med vuxna? Känner mig inte alls som de 34 år jag levt, inte alls. Jag kan vara vuxen och ansvarsfull absolut MEN jag kan även ha en väldigt barnslig sida ibland vilket jag tror kan vara till fördel också i mamma/föräldrarrollen.
Kan leka med dottern och vara lite knäpp o tokig och vara som om vi vore kompisar ibland. Känns som att ju äldre hon blir ju mer vänskaplig relation får vi utöver mor- dotter relationen. Jag kan ta ansvar och vara mamma fullt ut när det gäller men när vi är ensamma ibland kan vi bli riktig knäppa. Min egen mamma kan inte riktigt förstå oss ibland. Som när vi precis innan vi ska gå ut börjar dansa till "gangnam style" låten m tillhörande dans. Då tyckte min mamma vi var lite galna haha. Tror ibland att min/vår ADHD gör oss lite mer avslappnade i vissa avseenden. Skitsamma om vi ska till skolan som börjar om 5 minuter, nog hinner vu med en dans allt först och får skratta lite. Speciellt idag då jag ska åka boet så vill jag göra det lite extra roligt nu innan skolan ju. Så vi har bra minnen medan vi är isär och även för livet, hon kan minnas sin tokiga mamma och när hon blir äldre kan vi ha andra intressen tillsammans.
Tror att ADHD kan göra en lite roligare ibland, det är (i vårt fall iaf) inte bara negativt. Visst har den orsakat mkt dumt men nu vet vi om vad det beror på och hur vi lättare ska undvika sånt. Inte jämt men mer än förr.
Vi har jäkligt kul ihop när vi har kul för jag bryr mig inte ett dugg om vad som är "apropriate" alla gånger.
Så jag tror att utan ADHD:n hade jag varit mkt tråkigare som mamma. Så även om jag är 34 kan jag vara en ung mamma i sinnet som älskar att leka fortfarande. Lekland tex... jag ÄLSKAR de och älskar att klättra runt i klätterställningarna och åka rutchkana med ungarna skrattande skrikande som en av de men sen kan jag kliva i vuxenskorna när det behövs.
Ibland känns det som vi är syskon jag o dottern, iaf när mamma är med oss. Vi kan bråka som syskon och skratta o busa som syskon och jag får lite ledigt från föräldraransvaret en stund och blir ett stort barn haha.

Nu ska jag vara vuxen iaf o fixa det sista inför resan, klockan 16 lyfter planet mot Rom. Hoppas på lite varmare väder än här iaf (+18 skulle det vara nån dag såg jag o det låter bra), för ska vi vara ute o gå runt i staden så är det inte kul att frysa. Chansar och lämnar vantarna hemma iaf ;)

Resfeber

Jag har resfeber!!! Usch jag tycker det är så otäckt att resa iväg utan dottern verkligen, att flyga utan henne. Är inte flygrädd annars men när jag lämnar henne hemma och åker iväg själv så känns det så läskigt.
Vi ska åka till Rom några dagar på en liten bröllopsresa och för några ärenden som maken har där, vi kombinerar det. Kommer sakna min lilla älskling här hemma så otroligt mkt!!!
Under tiden är mamma här och tar hand om henne så jag vet att hon blir väl omhändertagen iaf, litar inte på nån annan lika mkt som jag litar på min mamma när det gäller min dotter som är det absolut dyrbaraste jag har, det som är oersättligt helt enkelt. Då låter man inte vem som helst ta hand om henne och mamma har ju lärt mig allt jag kan nästan när det gäller att ta hand om barn så hon gör ett bra jobb, det har hon alltid gjort.

Dock är relationen mellan dottern och min mamma lite sämre än den var för några år sedan. När dottern var 5 år blev min mamma väldigt sjuk och var nära att dö så sjuk som hon var, hon fick en stroke bl.a. (dock en väldigt mild), och blodförgiftning p.g.a. en lunginflammation som senare var så allvarlig att hon fick operera bort 2/3 av sin ena lunga. Idag är hon i stort sett helt återställd tack och lov. Men det var jobbigt för dottern att se mormor så sjuk och svag som hon var när vi var till sjukhuset och hälsade på henne och efter det så drog hon sig lite undan mormor, som att hon var arg på mormor för att hon blivit sjuk och hon var kanske lite rädd. Det har nu börjat bli bättre och bättre sakta igen och hoppas verkligen de hittar tillbaka till varandra såsom det var förut mellan dem.

Hoppas jag klarar av att njuta nu medan jag är borta och kan få lite romantik i Rom med min make, men är man mamma så är man och efter att ha varit ensam med henne så många år så är vi så väldigt nära för det också och som mamma saknar man alltid barnen när man är ifrån dem. Det finns ju inget så underbart som att vara förälder trots att det är oerhört jobbigt ibland. Har man sen ett barn med ADHD så kan det vara ännu jobbigare och att ha det själv också... ja det har varit några väldigt tuffa år kan jag säga men nu börjar vi nysta ut allting bit för bit och nu kan det väl bara bli bättre och nu har jag även en underbar man vid min sida som stöttar mig i allt.

Blir lite lugnt här nu ett tag men när jag kommer hem ska jag lägga upp alla bilder jag tagit i Rom om nån är intresserad.

Om någon tycker att jag fokuserar för lite på just ADHD med tanke på namnet på bloggen så visst så är det kanske... men jag märker inte av alla ADHD-problem dagligen hela hela tiden det tar inte över mitt liv men ibland uppstår problem och visst är det ett jobb att försöka lära sig gå på nytt nu och förstå diagnosen och allt den orsakat när man inte visste men ibland och för det mesta nästan har vi bara vanligt vardagsliv som alla andra familjer. Ibland skriver jag om ADHD och saker som rör det men andra dagar skriver jag om vårt liv som familj helt enkelt och mina tankar osv. Bara så ni vet. :-)

Min kropp värker..

Skulle renbädda sängen förut bara och av nån anledning började jag göra miljoner andra saker. Packade inför vår lilla tripp så det är klart. Flyttade byrån i sovrummet (vred den så sen står åt annat håll bara). Då var jag tvungen att rensa massa bråte som låg slängd på den och fixa bland kläderna i lådorna. Sen av nån anledning hittade jag mig själv i köket sorterande bland kastruller och stekpannor. Sen så skrubbade jag kastruller och nån kopparpanna med stålull utan att ens vara klar med kläderna i byrån.
Sen sopade jag golvet i köket och tog mig till sist tillbaka in i sovrummet och sorterade klart bland kläderna och slängde bort massor av kläder som jag aldrig använder och aldrig kommer att använda igen. Måste gå igenom min garderob igen också och göra en ordentlig rensning där. Men nu är jag helt slut och halvligger lutad mot säcken med kläder som ska slängas. När jag var klar så tog jag mig ett stort glas cola med is och njöt ;-) går igenom en del papper med maken inför resan sen ska vi ta o sova.
Imorgon har jag bestämt att jag o dottern ska baka tillsammans, tror vi kör på kokos-rutor igen det är ju bara såååå gott!! Kroppen värker på mig nu o jag vill bara krypa ned och sova men självklart är inte sängen bäddad ännu trots att det var det jag skulle göra från början!!! Mamma o maken sa föra gånger åt mig att ge mig, sluta med det jag gjorde men jag kunde inte :-p Imorgon ska vi bara ta det lugnt och jag ska gosa massor med dotra innan vi åker. Gud vad jag kommer sakna henne ;-)

Lördagkväll

Har tvättat idag, tagit en pw m maken och sen käkade vi resterna av gårdagens middag som maken gjort. Jättesmaskigt! Sen var jag duktig o städade köket och gjorde fruktsallad åt oss alla som vi åt med glass till. Nu sitter vi o bara slappar o ser tv.

Ska passa på att kramas så mkt som möjligt m dottern innan vi (jag o maken) ska sticka iväg på måndag u tre dagar. Oh vad jag kommer sakna henne, men vi ska skypa varje kväll har vi bestämt så jag får allt se till att leta upp nåt ställe med wifi så jag kan ringa.

Nu ska jag se om nån vill massera min trötta ömma rygg.

Ha en bra lördagskväll!

När man borde sova.

Då kommer man alltid på ngt som bara MÅSTE göras där o då. Ikväll var jag supertrött och sen kom jag på att jag måste inpregnera dotterns skor o när jag ändå var i farten så var det lika bra att köra mina UGGS också. Sen var kanske inte hallen det mest ventilerade stället i lgh att göra detta på.. sen när jag väl kommit i säng så stör jag mig lampan i sovrummet ovanför vår säng. Den har som små flikar som knäpps fast o en del hade lossnat o d har stört mig länge så jag var bara tvungen att göra det nu för jag har stört mig så länge på det nu. Såg då hur dammig den var och jag ville damma den också nu men maken hindrade mig o sa att nu fick jag allt ge mig. Han har rätt :-p nu får jag ge mig. Så jag säger godnatt världen. "Ska bara" lite till först ;-)

Update läkarbesök.

Fortsatt sjukskrivning november ut. Återbesök nästa fredag för att diskutera ev byte till ritalin kapslar ist 20 x 2. Tills dess käka 54 mg på morgonen.

Det var väl det som sas i stort sett. Nu sitter jag o väntar på Apoteket för att hämta ut medicinen. Sen ska ja kolla i affärer m dottern innan vi åker hem ige o när vi kommer hem är mamma där.
Maken skulle vara med men han klantade sig o tog fel tåg från stan o hamnade i Farsta. Fattar ej att han inte märkte det tidigare längs vägen att han var på fel tåg.

Läkarbesök.

Idag ska jag till läkaren men som vanligt när jag ska dit så mår jag alldeles ypperligt bra. Konstigt att man aldrig har sin dåliga dag den dag man ska gå till läkaren (ja förutom när det är en sjukdom som tex halsont osv).När jag mår bra så glömmer jag att jag nånsin mått dåligt. O när de frågar hur jag mår så säger jag att jag mår bra. Att jag varit otroligt deprimerad och med ångest o självmordstankar det glömmer jag just då. O när jag de dagar som är sämst får höra ring läkaren så kan jag inte, klarar inte att ringa folk om saker det ger mig ångest verkligen. När jag var yngre fick mamma ringa åt mig för jag klarade inte av det. Trodde bara det var allmän blyghet mina svårigheter att ta kontakt med folk osv.
Hursomhelst ska jag ta med maken så han dels får ge sin syn av hit jag är på medicinerna och dels får lite information kring medicinerna också.
Vet inte vad jag ska säga till läkaren egentligen idag, kommer säga att jag mår bra men tror inte medicinen fungerar. Det är ju det att jag är så osäker på om den funkar som den ska.. för jag får aldrig höra hur det ska vara när den funkar så jag vet inte vad jag ska vänta mig. Vet inte om ev förändringar i mitt mående bara är för jag är i en bra period eller om det är medicinen. Känner mig typ som innan tycker jag men lite piggare bara. Intr lika seg... Så nån effekt har den väl men kanske inte tillräcklig?
Får se hur det går idag, uppdaterar senare. Nu ska jag göra mig klar och sen ska jag o dottern luncha ihop på McDonalds.

Här är en gammal bild av mig o mitt hjärta. Åh vad jag älskar den ungen :-)

Jag ska bara....

Nu är jag verkligen trött, tjejerna sover nu, och jag ska också sova alldeles strax... men i sann ADHD-anda så ska jag bara.... :-p kroppen värker efter en intensiv dag som inte alls skulle bli så intensiv egentligen.
Måste bli bättre på att göra ingenting och ta det lugnt. Imorgon blir det inte nån träning och i helgen blir det inget heller om vi inte tar en promenad eller så för mitt gymkort gäller bara måndag-fredag mellan 06-16. Imorgon är dottern ledig från fritids då hon ska leka med kompis halva dagen, sen tänkte jag ta en lunch med henne på McDonalds innan jag har läkarbesök klockan 14 angående min sjukskrivning och medicinering. Hon får följa med och vänta i väntrummet medan helt enkelt. Efter det så skickar jag maken att möta upp min mamma på T-centralen när hon kommer på besök. Så åker jag och dottern hem så länge och kokar kaffe åt dem tills de kommer hem :-) ska se om ja hittar nåt roligt på h&m för 50kr då jag har en bonuscheck där. Blir en lugnare dag än idag hoppas jag, ska bara ta det lugnt hela morgonen och lalla runt eller ligga i sängen, maken ska iväg ett ärende på f.m så det blir bara vi tjejer här hemma. När dotterns kompis går hem för hon ska iväg med sin mamma så drar vi också iväg o har lite tjejmys medan maken är borta innan vi träffar läkaren. Sen blire fredagsmys med mamsen här hemma.

Näää men nu så är jag väl klar med mitt "ska bara" och redo att sova.... ville se en dokumentär på youtube först men orkar inte vara vaken längre känner jag. Så godnatt!

Decoding the Secrets of Qur'an

Här är programmet om koranen som jag tittade på som är väldigt intressant, min mamma har alltid sagt att kunskap är aldrig tung att bära. Håller med, det skadar aldrig att lära sig nya saker oavsett om det handlar om religon eller något annat. Detta program såg jag helt enkelt för att få mer förståelse för vad koranen handlar om. Väldigt intressant även om man inte är muslim, nästan mest intressant då för är man muslim vet man ju allt detta redan. En sak med islam är att den säger att man ska inte tvinga på sin religion på andra, man kan berätta om den men aldrig tvinga någon att tro bara för man själv tror. Tvärtom vad många verkar tro om islam.

Relax

Ligger o tar igen mig på sängen efter en tuff dag m träning, tvätt och städ. dottern har en kompis här som ska sova över de håller på o kör wii dans, o själv kollar jag på ett program på youtube om Koranen, väldigt intressant tycker jag. Det är så mkt fördomar om islam som i stort sett kommer från okunskap vad islam handlar om. Min man är muslim,
han kommer från Marocko och han är muslim i ordets rätta bemärkelse dvs han följer koranens budskap, han går i moskén och han ber även hemma. Tyvärr är detta nåt som är skrämmande för många, inte just gällande honom men i ren allmänhet. Jag är inte muslim och han skulle aldrig övertala mig eller tvinga mig att bli det, jag respekterar hans religion så länge han respekterar mig i allmänhet. Jag är inte den lättaste att leva med alla gånger men hans tro gör honom den underbara man han är. Jag tycker om att han inte röker eller dricker alkohol. Jag har helt slutat med alkohol också för jag har inget behov av det längre inte för att någon annan sagt något. Jag har insett att alkohol för mig endast använts i syfte att våga vara mer social o känna ett lugn i mig men alltför ofta har det blivit för mkt och alkohol är egentligen inte alls bra. Känns skönt att jag ha tagit det valet.

Hursomhelst... Skulle inte börja predika om islam men det var bara rent allmänt nåt jag ville ta upp, att folk inte ska vara så rädda att lära sig mer om en religion som är så omtalad och missuppfattad som islam är. Har haft många muslimska vänner och även andra förhållanden med muslimska män. Dock var dessa inte så mkt muslim att de följde koranens budskap mer än det som passade dem. Jag har träffat riktiga idioter som var muslimer och jag är nu gift med en underbar man som är muslim. Kontentan? Det finns idioter i alla religioner, man kan inte döma alla från hur vissa beter sig. Jag skulle inte vilja bli stämplad som terrorist för att en galning i Norge gick o sköt ned oskyldiga människor. Och dömer inte ut alla från en religion bara för att jag träffat idioter. Min dotters pappa och tillika min f.d man var från Tunisien och muslim, min dotter är alltså halv Tunisier.
Jag dömer varje person för sig oavsett härkomst och religion. Sådetså!

Nu är maten klar, min muslimska kvinnoförtryckande man har lagat mat medan jag legat o slöat på sängen... Jag har nog världens bästa underbaraste man!!

På gymmet

Är på gymmet och tränar, så skönt verkligen att arbeta igenom musklerna. Kör lugnt och koncentrerat i varje övning med lätta vikter nu ett tag i början så kroppen får vänja sig.

Sen ska jag hem o tvätta, maken får städa lägenheten för d måste bli fint tills lilla mamma kommer hit imorgon och hälsar på.

Hörs!

Concerta.. vad ska jag förvänta mig?

Har funderat igen kring detta med min medicin för ADHD. Äter som sagt concerta och står på 36 mg fortfarande. Jag tycker det känns som att den enda effekt jag får är att jag blir piggare. Känns inte som jag får lättare att koncentrera mig eller fokusera. Idag när vi skulle ha en vilodag så kröp det i kroppen på mig av att göra ingenting. En känsla av rastlöshet. Vi har egentligen inget att göra som måste bli gjort nu, det är en relativt lugn period så förutom att lägenheten ska städas. Men jag set klädhögar som ligger, tvätt som behöver vikas för att läggas undan och inte stå i vardagsrummet och jag vill ha bort det NU för jag gillar inte att det ser rörigt ut. Ser det rörigt eller stökigt ut så får jag lätt ångest.

Tycker inte jag blivit mer skärpt eller så tankemässigt utan bara piggare och ork att göra saker. Kanske inte borde ta medicin för att sitta stilla en dag? Men å andra sidan har jag ett stillasittande jobb men behöver ork att vara där så då går medicinen emot sig själv. Jag får SVÅRARE att sitta stilla och koncentrera mig jag får så mkt energi att göra annat runtomkring.

Har tidigare skrivit här o efterfrågat om vilken effekt jag egentligen kan vänta mig av medicinen. Om jag inte får lättare att koncentrera mig betyder det att den inte fungerar? Har vid doshöjning känt att jag snarare blir mer speedad eller inte speedad direkt men piggare.
Har fortfarande svårt med ljud och intryck och kan inte koncentrera mig bra.
Å andra sidan jag HAR klarat mig i 34 år och pluggat och klarat skolan, kanske inte med de bästa betygen och kanske inte med den bästa orken och koncentrationen. Men jag har klarat det. Är det med orken koncentrationen kommer? Har efter gymnasiet läst till både undersköterska och senare till läkarsekreterare och vid dessa utbildningar hade jag mkt bättre betyg än i gymnasiet då jag var väldigt intresserad av dessa ämnen. Detta var innan jag fick diagnosen. Har alltid känt att saker varit extra jobbiga och även känt svårigheterna förknippade mes ADHD annars skulle jag ju aldrig behövt göra utredning, det har ju uppenbarligen varit problem som varit så stora att jag behövde söka hjälp. Stress är något jag inte klarar, blir helt knäpp och som låst då och arg. Klarar fortfarande inte av stress och mitt liv har varit rätt stressigt sedan jag fick barn. Hade ett väldigt dåligt förhållande med dotterns pappa och när hon var 1,5 år så lämnade jag honom och levde sedan ensam med min dotter.
ADHD:n har nog även varit till hjälp ibland då jag varit impulsiv och vågat satsa på saker som jag kanske aldrig hade vågat annars. Likaväl har den varit till nackdel impulsiviteten. Jag kämpade på o trodde jag kunde klara allt men det gick inte jag kraschade till sist. Jag är i behov av rutiner samtidigt som jag hatar att känna att jag MÅSTE göra något. Blir vrång och vill inte göra det alls då.

Om jag formulerar om frågan.. Och säger vilka symptom kommer concerta INTE hjälpa mot? Här vill jag då ha var som tex den kommer aldrig hjälpa dig mot din stresskänslighet eller den kommer inte att göra att det är lättare att avsluta saker. Förstår ni var jag vill komma? Har fått höra att den hjälper inte mot allt.. Nää men VAD hjälper den mot då eller inte mot? Hur ska jag veta om den fungerar som den ska? Om dosen är för hög eller för låg (här kanske ni tänker det är upp till läkaren o avgöra, men jag måste ju också kunna känna om det är för högt eller för lågt.. eller?)
Min otroliga otålighet?? Kan concerta hjälpa mot den? vetenskapligt ja eller nej? Funkar den mot just det symptomet öht? Förstår att effekten är individuell men hos de som concerta funkar bra för måste det ju ändå finnas något slags gemensam effekt av medicinen??

Snälla ni som läser och har kunskap och erfarenhet kring concerta dela med er av denna i kommentarsfältet!

Jag är så otålig i längtan efter att få en bra välfungerande effekt men vill veta om jag förväntar mig för mkt av medicinen kort och gott.

Vila

Har haft en lugn o skön dag med min man, vi har sett på film (MIB 3) och ätit lunch och bara varit. Det är inte helt lätt att bara låta allt stå en hel dag och inte göra nånting alls, har känt mig rastlös till o från. Nu känner jag mig dock trött och huvudvärken börjar smyga sig på igen, tror det kan vara så att medicinen går ur efter ett antal timmar (för den håller då inte några 12 timmar inte som utlovas) och när det händer kommer tröttheten och huvudvärk. Det är lite mer än en timme innan vi behöver hämta dottern på fritids så jag ska passa på att vila lite nu innan hon kommer hem.

Day off!

Igår höll jag igång hela dagen o slösade på min energi för mkt. När kvällen kom var jag helt slut och hade jobbig huvudvärk.
Så då bestämde jag o maken att imorgon (läs idag)ska vi ta en "day off" bara vara lediga från allt. Vi ska inte göra nånting medan dottern är på fritids. Bara ta det lugnt, se en film och ha det mysigt tsms. Vi har t.o.m mat kvar från igår så vi behöver inte laga mat heller. Ska bli skönt att ta en vilodag idag. Inget gym, ingenting sk vi göra idag. Det ser jag fram emot.

Om ni undrar varför dottern går på fritids när vi är lediga så är det för hon själv vill det, hon vill vara där o leka med sina kompisar o pyssla o ha kul. Blir rätt trist att sitta hemma m föräldrarna. Men vi har släppt lite på rutinerna i veckan för att det ändå ska kännas som lov, hon får vara vaken längre och sova längre på morgonen osv.

Nu ska vi äta frukost, ha en bra dag!

Trött

Idag har jag varit riktigt huslig, först tränade jag och sen när jag kom hem satte jag igång att baka. Sen lagade jag mat (fixade pizza) och städade köket som var katastrof och då ingen annan tagit tag i det så blev jag less och orkade inte se det så rörigt o skitigt längre.
Nu är jag klar och ska hoppa i duschen innan jag slappar m datorn o ser ett par avsnitt från mina serier jag följer online.

Bakning pågår

Har bakat muffins och håller nu på med kokosrutor. Var så sockersugen att jag kände att jag var tvungen att baka nåt sött. Har inte bakat på år och dar... minns helt ärligt inte senaste gången jag bakade. De senaste bakningarna har dottern o maken gjort o d har varit chokladbollar. Jag tröttnar halvvägs igenom eller så är d för jobbigt att städa efteråt att jag inte tar mig för att börja. Men nu så... Har redan stillat sockersuget genom o mumsa av smeten innan det var klart. Hade vispat ihop smör, ägg och socker o tog en liten sked o åt o åt tills jag var nöjd :-p så nu har ja verkligen stillat sockersuget. Det var bara lite som behövdes.

Muffinsarna är klara och nu ska jag stoppa in den andra kakan. Sen ska det bli glasyr på den med kokos. Mums. Ska bjuda dottern på muffins o ett glas mjölk när hon kommer hem. Då blir hon säkert glad :-)

Blir lite pizzabak också sen, vi bestämde att göra pizza till middag. Blir m färdigt pizza kit dock. Hade tänkt göra egen deg men med pizza kitet får man med tomatsås till degen o det tycker jag är bra. Annars hade jag lätt kunnat baka en deg.

Känner att varje dag känns lite lättare men jag tar det väldigt försiktigt för jag är så rädd att ångesten ska slå till igen när jag minst anar och deppet. Vill må bra så jag måste ta det försiktigt nu och inte ta ut mig för mkt o tro jag klarar allt nu för att de värsta symptomen inte är närvarande men de är nog inte långt borta så därför är hag försiktig med allt. Som att gå på tunn is.

Här är mina muffinsar iaf :-) visst ser det gott ut? Gör inte med glasyr o sånt på muffins det ska vara naturliga ;-)

Gomorron

Har kravlat mig upp ur sängen och intagit grötfrukost. Dotra ska iväg på fritids och jag ska till gymmet. Tränar lugnt bara och kör väldigt låga vikter. Tog lite höjning på ett par vikter igår och idag känner jag lite i musklerna. En lätt träningsvärk som känns skön och inte hindrar fortsatt träning. Lite måste det ju kännas ändå ;-)

Det är ju höstlov denna vecka men dottern vill gå på fritids ändå, dock stressar vi inte dit. Ställer ingen klocka på morgonen utan sover ut. Idag sov vi till 9:30 ungefär. Välbehövligt då hon vaknat med växtvärk inatt flera gånger, minns hur det var för mig som barn. Kanske hon blir lika lång som sin mor :-) hon hade växt 2 cm efter sommaren såg jag när vi var hos bup sist.
Ska mäta henne igen nästa gång ska dit för att se om hon växt ytterligare.

Nu är d dags att göra sig klar o bege sig iväg mot gymmet. Hoppas verkligen att jag orkar hålla ut på sikt med träningen, min rygg behöver verkligen stärkas muskelmässigt, är så svag i ryggmusklerna att jag klarar inte av att sitta utan ryggstöd mer än kortare stunder.
Hoppas dottern inte drabbas av skolios också... ska se till att hon tränar bra i förebyggande syfte. Både jag o min syster har det, jag har värre krökning än min syster, hon har bara lite i svanken jag har i både länd- och bröstrygg och även höften har roterat vilket påverkar benens muskler också. När jag böjer mig framåt så är höger sida av bröstryggen högre än vänster pga min skolios o jag tenderar hänga lite åt en sidan kan man se på axlarna ibland. Detta gör att det drar i muskelfästen osv. Men tränar jag upp musklerna så kan det nog bli bättre för då orkar musklerna hålla upp mig vilket de inte gör i nuläget. Ena sidan av kroppen är starkare än den andra också och jag får försöka vrida mig i vissa övningar för att det ska ta i rätt muskel då det blir felbelastning när jag tränar vanligt ibland och den starkare sidan tar över. Så det blir mkt fria vikter också så att inte min starkare sida tar i mer och den svagare inte tränas lika. Så det blir bra med fria vikter och träna en sida i taget så att jag kommer åt musklerna på båda sidor. Ryggdrag tex känns mer i en sida så jag kör med en sida i taget för att inte den svagare sidan hämmas, tränar jag bara den så kan jag ej kompensera med den starkare. Det gäller att tänka på teknik i varje övning så att man får ut mesta möjliga av träningen och verkligen hittar muskeln och arbetar igenom den ordentligt och noga och som sagt bara tänka på att stärka musklerna nu för att ta bort pressen om att gå ned i vikt och se resultat i spegeln. Självklart är det kul om jag kan se en vältränad mage på ni själv men först och främst behöver jag bara tänka på att stärka musklerna inte fokusera på utseendet. Självklart försöker jag att äta bättre osv när jag tränar nu och dra ned på godis men jag känner att jag har en hälsosammare inställning till träningen nu. Och måste träna som om jag tränar upp mig efter en olycka där man tex blivit rullstolsbunden och för att kunna gå igen krävs styrka i musklerna, det är lite så för mig också. Vill inte förvärra min skolios heller så jag MÅSTE träna och skaffa starka muskler men är inte ute efter att BYGGA muskler i avseendet att det ska vara snyggt med muskler, självklar kommer de växa av träningen med tiden men det är inte mitt främsta syfte att få stora bulliga muskler. Klart en snygg hård mage inte är helt fel ;-) att stärka musklerna i magen kan underlätta om jag ev blir gravid igen då kanske den inte blir lika "fladdrig" efteråt. Men vid en graviditet är det bra med starka muskler i hela kroppen för att klara av den extra tyngden och SPECIELLT starka ryggmuskler då man blir rätt så framtung vid en graviditet :-p
Men jag är INTE gravid nu men såklart man funderar i de banorna ibland. Men det får allt vänta ett tag till. Så mkt annat som måste göras först.

Abstinens?

En väldigt jobbig huvudvärk har smugit sig på, misstänker abstinens av choklad/cola/socker... fy tusan vad det är jobbigt att stå emot när man blir såhär dålig, ska nog baka nåt med choklad imorgon, chokladbollar eller muffins eller kanske t.o.m båda... kanske t.o.m göra kokosrutor... det var länge sen. Det är ju fortfarande inte så nyttigt men nyttigare med hembakat än att köpa choklad på affären med alla E-ämnen o konserveringsmedel i. Ska iaf försöka helt avstå cola men kan inte sluta med allt på en gång, det orkar jag inte med så jag måste ta en sak i taget.
Har ju börjat på gymmet som jag nämnt förut, väljer nu att baka nåt hemma framför att köpa på affären, det spar jag även pengar på ju men kan ändå få njuta lite av choklad och socker på ett någorlunda nyttigare sätt tills jag nästan kan sluta helt med det.
Ikväll får jag nog bara stå ut med min huvudvärk tyvärr då jag inte har orken att baka nåt ikväll. Vill heller inte köpa nåt. Vill bara bli av med huvudvärken, kanske inte direkt hjälper att sitta vid datorn så kanske borde stänga ned den.

Har krupit upp i soffan nu med dottern som varit borta hela dagen, först på fritids och lekt och sedan hos en kompis och vi hämtade henne kl 19. Var otroligt ovanligt tyst och lugnt här hemma idag. Vi ska se på en film hon lånat från fritids idag.

Rensa upp efter ADHD stormen.

Nu börjar jag rensa upp efter stormen så att säga, det som min ADHD ställt till med när jag inte var medveten om att det var just ADHD. Att ha fått diagnosen ger mig chansen att lära mig hur jag ska handskas med den och vad vissa saker beror på och hur jag kan undvika att hamna där igen. En ny slags medvetenhet är det. Man kan inte bota den och ta bort alla symptom för gott på nåt vis men man kan skapa förståelse hos sig själv och anhöriga och sedan skaffa sig rätt verktyg att städa upp röran bit för bit.

Vet inte om medicinen fungerar bättre helt plötsligt eller om den inte fungerar alls eller vad som händer riktigt. Har iaf känt mig helt ok nu ett tag, inte haft någon hemsk ångestattack eller känt mig sådär otroligt deprimerad som jag gjorde för ett litet tag sedan.

Jag äter concerta och tar 36 mg på morgonen, beroende på när jag tar den så kan jag ta en till på eftermiddagen på 18 mg. Har jag vaknat sent och tar medicin runt 10 tiden så tar jag ingen på e.m när jag bara är hemma men försöker att känna efter när medicinen går ur men det är svårt att märka nån direkt skillnad. Ibland känner jag mig lite extra trött o får lite huvudvärk men inte jämt.
Sist jag var hos psykologen sa han att ja kunde höja upp o ta 54 mg på morgonen, men efter min ångest och alla otäcka tankar jag hade som jag inte var säker om de var beroende på medicinen eller ej så har jag inte vågat riktigt. Imorse gjorde jag det och det kändes helt ok, nu här på e.m tog jag en medikinet som vi hade kvar från dottern på 5 mg för att känna att jag har orken att vara med henne nu ikväll.
Det kan låta dumt att man tar en medicin för att orka göra saker men utan den kan jag iaf säga att jag ibland kan bli så förlamad av seghet, inte trötthet men jag kan inte komma igång, orkar inte göra saker även om jag inte är trött så känns det tungt i hela kroppen och allt känns oerhört jobbigt. Jag vill känna att jag orkar vara förälder och att faktiskt göra saker med henne, som att baka eller måla i en målarbok, läsa eller spela spel tillsammans men ofta har jag inte haft ork även om jag känt att jag velat. Det är så svårt att förklara. Men när jag tar medicinen så får jag en puff och får lättare till motivationen att göra nåt.
Nu försöker jag ta ett steg i taget att bygga upp ett liv med rutiner och medicinerna kan förhoppningsvis hjälpa mig att hålla ut. Jag har börjat på gymmet igen, köpte ett gymkort som gäller dagtid må-fre nu till att börja med tills jag kommer igång. Kostar 99kr i månaden, när jag senare börjar jobba igen så kan jag utöka det till dygnet runt för bara 100kr extra i månaden.

Jag försöker ta tag i ekonomin igen, och det första jag gjort är iaf att inte skapa fler nya skulder och det lyckas jag med. Har tagit hjälp av en skuld och budgetrådgivare för att få hjälp koll på ekonomin som jag totalsabbat med mina impulsköp förut och krediter m.m... blev som ett sätt att dämpa ångesten att handla. Nu har jag massor av skulder men min budgetrådgivare hjälper mig att hålla ordning på dem och hjälper mig med råd hur jag ska betala, vad jag MÅSTE betala och hur jag ska lägga upp ekonomin osv. Har även bra hjälp av min man att inte lockas till impulsköp för mkt.

Hoppas verkligen livet kan reda upp sig nu på riktigt och att jag aldrig nånsin faller tillbaka igen till hur det var. Nu ska jag jobba på att komma tillbaka, en rehabilitering på flera plan. Rehabilitering med ekonomin, lära mig hur jag ska handskas med pengar. Försöka hålla kvar motivationen angående träningen. Försöker se träningen som en rehabilitering på flera plan dels för allmänt välbefinnande av träning men även för jag ska slippa problemen med ont i ryggen om jag stärker mina muskler så jag försöker att inte tänka på att bli fit och snygg när jag tränar (även om jag såklart vill det också) utan mest fokusera på att stärka musklerna. Känner sakta sakta att jag börjar känna mig mer nöjd och tillfreds med livet nu även om det inte är perfekt.

Att ha träffat min man när jag gjorde känns som en gåva från gud, lite som en belöning för att jag börjat att ta tag i mitt liv och med hjälp av min man så kan jag klara att gå resten av vägen också. Vägen till ett lyckligt skuldfritt liv, det kommer ta tid angående skulderna men det kan iaf inte bli värre nu. Vi har ett hem iaf och mat på bordet, vi har kläder på kroppen och vi kan gå till läkaren om vi blir sjuka. Vi klarar oss även om vi inte har det gott ställt.

Det är en lång process framför mig och jag kommer alltid ha ADHD men jag väljer att det ska inte förstöra mer i mitt liv, medvetenheten om problemen hjälper till att förebygga det.

Vi jobbar på detta tillsammans nu, känns skönt att jag inte är ensam. Har en underbar man som stöttar mig på vägen och det tackar jag gud för, hamdulillah!

It can only get better... 

Timberland: Mukluk

Har precis klickat hem nya vinterskor åt liten inför vintern. Blev ett par Timberland: Mukluk för 879kr hos Brandos. Ville inte köpa de vanliga från skopunkten som har kass kvalitet och så får man köpa fler par istället och iaf komma upp i samma pris. Då är det bättre att köpa rejäla skor direkt! Har själv ett par mukluk från Timberland sedan förut och de är underbara verkligen.

Egentligen gillar hon inte knyt på skor men det är en rätt enkel knytning på dessa så det funkar nog. De är snygga och ha till vardags och funkar även till lek. Känner mig nöjd. Sen är frågan om HON blir lika nöjd :-p kräsen som hon är. Men hon får så lov att vara nöjd, vad vet hon om kvalitet på skor, hon går bara efter utseende jämt ju.

Känner att jag skulle gärna själv också klicka hem ett par mukluk jr till mig själv, i samma färg som dotterns. Jr har kortare skaft och har storlekar ända upp till stl 40 och jag har stl 39 så det skulle funka. De jag har är det så otroligt långt skaft på. 

Effektiv söndag

Idag har jag varit duktig och effektiv. Har skurat golvet i köket, målat i målarbok med dottern, lagat mat (korvstroganoff med ris), plockat lite allmänt, vattnat blommor, gått igenom ekonomin för denna månad (som f.ö är en katastrof som vanligt).
Sen åt vi en mysig familjemiddag alla tillsammans, det var länge sen det blev av (eller ja igår gjorde vi det ju men innan dess), jag vill gärna att vi ska kunna sitta ned alla tillsammans och äta varje kväll.

Lyckades bränna mig på handen när jag lagade mat förut dock :-( Nu har jag satt igång en maskin med tvätt och ska sätta mig och se på 90210 på datorn, dottern ligger i sängen och kollar på "barda" på iphonen och då det är skollov imorgon så får hon vara vaken lite längre kan hon sova ut och gå till fritids när hon vaknar, för hon vill ändå göra det så hon får leka med kompisarna lite.

Apropå sova så sov hon så kasst natten till idag, hon somnade och sov till runt midnatt då vi hörde henne låta och maken trodde hon drömde mardröm och gick in och kollade och sa namnet och frågade vill du ha vatten? Dock var hon inte vaken men vaknade såklart när han pratade med henne. Sen kunde hon inte somna om på hela natten nästan. När vi väl kom i säng vid 3 tiden så var det kaos och alla flamsade runt som tusan. Maken börjar alltid och jag sa sluta spela upp henne mitt i natten, för han fattar inte att hon kan inte lägga av efter 5 minuter utan då ska hon fortsätta ännu längre. Medan han vill sova för han busat klart... suck. Blir så less när han inte fattar det.

För mig väntar gymmet imorgon och ska även försöka få med maken ut på en powerwalk. I övrigt tänker jag inte göra mycket alls faktiskt.

Har inte upplevt någon ångest eller mått direkt dåligt på länge heller nu... har känts bra so far. Hoppas det håller i sig. Har käkat concerta på 36 mg per dag (samma dos som dottern faktiskt). Vet inte riktigt som jag sagt förut vad jag ska förvänta mig för effekt av medicinen. Nu när jag bara varit hemma så vet jag inte om det är medicinen eller bara att jag inte gör så mkt som gör att det känns bra just nu. 

Sovmorgon

Jag somnade faktiskt om förut efter mitt tidiga bloggande imorse, hur kunde jag tänka på att gå ut o gå egentligen? Jag var nog rätt trött iaf då jag somnade om och vaknade först kl 12 igen när dottern vaknade. Vi somnade alla rätt sent igår och hon hade kanske en del sömn o ta igen liksom jag. Det var skönt att sova ut, sen åt vi alla frukost tillsammans.
Har pratat lite med mamma i telefon och diskuterat lite om olika saker. Sen gick jag och handlade i centrum och hämtade ut en medicin till dottern på apoteket.

Nu sitter jag o slöar och väntar på att maten ska bli klar, maken lagar kyckling med potatis. Senare ikväll blir det lördagsmys, en helt lugn och skön dag.

Jag känner mig ändå trött fortfarande och har inte ork till mycket alls.

Lördag morgon

Jahapp... bara jag vaken ännu. Resten av familjen sover ännu. Jag har tråkigt :-(
Började fundera på om jag skulle ta en pw medan de sover men är inte så säker att jag verkligen orkar. Kanske ska försöka somna om istället? Eller gå upp o göra frukost o slå på datorn och kolla på nån film/ serie. Jo... Så får det bli.

Disco time!

Ikväll var det dags för dottern att gå på sitt första disco och inget vanligt disco heller utan halloween disco så de skulle klä ut sig!

Antar att det här är den enda chansen jag har att gå på disco numer ;-)

Såhär läskig var min gullunge ;-)

Eid Mubarak!

Idag är det eid. Det är en muslimsk högtid som firas med bön i moskén och så ska man "offra" ett lamm och äta. Det har att göra med hur profeten Abraham (tror ja d var) ombads av Allah att offra sin ende son, dock förvandlades denne till ett lamm/ får precis när det var dags. En lite kort version av bakgrunden till firandet. Jag följde med och kollade hur de går till när de ber i moskén och känna av stämningen lite. Sen gick jag o maken ut o åt lunch tillsammans. Nu ska vi bege oss hemåt igen.

Ha en bra fredag!

Försenad

Faaan 1 minut sen att hämta tvätten så nu kommer jag inte in :-(
Måste sätta mig här utanför i källargången o vänta på de som har tid nu. Blir så jävla sur!! Hinner inte äta innan dottern ska till basketträningen. Fick fixa en macka åt henne så får vi äta efteråt istället.
Tycker inte om när maken planerar saker och inte kollar med mig innan om det passar att han går iväg. Hade jag vetat hade jag aldrig bokat tvättstugan idag då hon ska iväg och jag var tvungen att springa hit och dit, mellan lägenheten o tvättstugan och till centrum för att handla osv. Han VET att jag inte klarar för mkt på en gång o blir stressad så jag blir låst.

Kanintekommapåenbrarubrik.

Har nu äntligen tagit mig iväg till gymmet och tränat idag. Det var skönt, det är så nära o bra till gymmet vilket underlättar.
Nu är det tvättstugan som gäller som eftermiddagsnöje tills jag ska hämta dottern på skolan.
Sen är det basketträning för henne ikväll.

Då maken har annat för sig idag så ska jag köpa pizza till mig o dottern till middag då det bara blir vi två vid middagen idag. Då kan man lyxa till det lite extra ;-) passa på att göra nät lite speciellt de tillfällen det bara är hon o jag hemma. Lite tjejtid ;-)

Nu måste jag hoppa i duschen, fixa lite gröt till lunch innan jag ska tbx till tvättstugan igen.

Biverkningar

Tänkte på det här med biverkningar av medicinen. Har ju ätit concerta ett par månader nu och jag tycker bara att ADHD symptomen förvärras. Blir rastlös som aldrig förr, pratar överdrivet mkt, andningen känns jobbig, känns som jag inte får ned luft i lungorna hur mkt jag än försöker, som att det tar stopp ovanför.
Har blivit rejält deprimerad med hemsk ångest och t.o.m självmordstankar :-o jag blir riktigt rädd!! Har liksom börjat bli mer rastlös och speedad än förut. Har varit spänd i musklerna i rygg och nacke konstant med väldigt jobbig värk som följd.

Betyder det att jag är feldiagnosticerad?? Eller att jag bara inte tål dessa mediciner?

Min man tycker att jag är och var bättre utan mediciner. Han ser ju skillnaden på ett annat sätt. Igår när medicinen gick ur kroppen var det jobbigt till en början, sen mådde jag bra och kände mig lugn och blev trött o somnade i vettig tid.
Dessa biverkningar har kommit smygande den senaste tiden och bara förvärrats.
Har en läkartid nästa fredag och då ska jag ta upp detta. Har nu tagit bara 18 mg idag istället för de 54 mg jag ska ta på morgonen.

Nu ska jag se ett avsnitt av "pretty little liars" och sen gå till gymmet och sätta igång med träningen igen, får börja lugnt dels för att inte chocka musklern och för att hjärtklappningen jag haft inte ska orsaka nån hjärtinfarkt eller hjärtstopp.

Medicinering

Jag har några funderingar kring detta med ADHD- mediciner. Hoppas någon där ute som läser kan svara. Försöker prata med folk ang medicinerna och vilken effekt man ska förvänta sig av dessa.
Jag VET allt det där att det är så olika från person till person men det jag egentligen vill veta med den frågan är om man tex kan förvänta sig att man får bättre minne och slipper glömma bort allt. Eller är det en sak man ska träna upp själv? Kan man tex förvänta sig att medicinen kan få mig att orka sitta stilla och se en hel film utan att samtidigt surfa på mobilen, chatta på Facebook m.m, eller är det också något jag ska träna upp med medicinen som stöd i botten?
Kan jag förvänta mig att med medicinen kunna göra klart en sak utan att börja på 50 andra saker samtidigt? Kan jag förvänta mig att medicinen hjälper mig att behålla motivationen för att tex träna?
Tar den bort min impulsivitet och ger utrymme för den resonliga delen i mig? Förstår ni var jag vill komma med denna fråga??
Om jag vet vad jag kan förvänta mig att medicinen ska göra för mig när den fungerar som den ska, när rätt dos är inställd så blir det kanske lättare att utvärdera den också. Alltså om jag går och förväntar mig att medicinen ska hjälpa mig att plötsligt få bättre minne tex och det inte händer, för att det visar sig att den i själva verket inte alla ska ha den effekten alls. Då vet jag det och behöver inte tro att medicinen inte fungerar på mig för att jag inte får bättre minne. Annars kanske jag säger till läkaren att nej jag tycker den inte funkar på mig för jag förväntar en effekt som aldrig kommer infinna sig. Då behöver jag inte mixtra och prova olika doshöjningar som ger mig hjärtklappning och ångest osv i tron att den inte fungerar. Då spelar det ingen roll hur mkt jag ändrar dos eller medicin ju om jag ändå aldrig kommer få just den effekten iaf.

Det blev rörigt detta inlägg men hoppas ni förstår hur jag menar?!

Tycker inte jag mår bra på mina mediciner just nu. Får hjärtklappning blir mer rastlös och svårt att sitta tills o ta det lugnt jag vill upp o röra på mig o göra tusen saker vilket bara ökar hjärtklappningen jag redan har. Blir riktigt hyper, pratar på som aldrig förr, jag som inte alls är så pratig av mig förutom när jag druckit alkohol.
Idag sa maken åt mig.. du har pratat i 30 minuter non stop nu. Mår du bra? Han sa även att mina läppar var blå :-o
Känns skrämmande ju..

Vill inte känna så, vill få ett lugn i skallen och en liten pusch att komma igång och sluta skjuta upp saker men vill inte känna mig MER impulsiv och rastlös och en känsla av att jag har för mkt energi i kroppen när jag i själva verket är jättetrött pga sömnbrist.

Hoppas någon kan hjälpa mig angående mina funderingar kring medicinen. Min man tycker jag verkar mkt bättre och trevligare utan mediciner. Som nu ikväll var jag på riktigt kramhumör o ville bara kramas. Kände mig glad... Men själva stunden då medicinen gick ur var jobbig. Efteråt har jag känt mig trött men iaf ingen hjärtklappning och ändå varit lugn. Var aldrig speciellt hyperaktiv innan jag började med mediciner.

Tydligen funkar de inte på mig. Har provat olika metylfendidat. Vill inte gärna ta strattera som sitter i hela dygnet.

Hur har NI andra ADHD:are dör ute som äter medicin känt er innan jämfört med när ni äter medicinerna?

Matlagning pågår

Ikväll blir det hamburgare till middag. Är såå hungrig nu, käkade en dubbeldajm när jag hade hämtat dottern på fritids för att få upp blodsockret lite. Skickade nu ut maken att handla på Ica medan jag steker hamburgare.
Är supertrött nu, blev lite över en timmes promenad förut tillsammans och sen var jag slut. Ovant var det, det var även evigheter sedan jag utförde någon form av träning vilket kändes på flåset idag och av utfallsövningen jag gjorde igår som gav världens träningsvärk.

Att få rebound också som grädden på moset när medicinen går ur känns inte kul. Blir trött, grinig och irriterad på ALLT. Förvarnade maken idag o sa tt blir jag arg låt mig, ta inga diskussioner låt det bara passera så känns det bättre sen. Det är inte roligt för mig heller att må så och få vredesutbrott m.m.

Har hämtat ut gymkortet också, väldigt high tec med fingeravtryck o allt för o komma in där. ;-)
Imorgon ska jag försöka komma iväg och ta en genomkörare av kroppen väldigt lugnt tills jag är van.

Lunch och efterföljande promenad.

Har väckt mannen i familjen nu, dags för lunch eller brunch blir det. Lite lättare än lunch men inte riktigt lunch.
Har fyllt i de sista papperna till FK ang min sjukskrivning. Hoppas jag får nya dagar på samma nivå annars blir det på 75%.

Så jag ska posta de idag och så ska jag gå förbi gymmet och hämta gymkortet så jag har det i handen o kan gå o träna även när det inte är bemannat av personal. Idag blir det inget gym men jag o maken ska ta en promenad tillsammans. Behöver ändå aktivera muskeln som värker men lite lättare än genom styrketräning. Är i stort behov av att träna upp varenda muskel i kroppen nu. Det kommer ta tid men nu måste det bli gjort och jag måste underhålla sen också genom träning och inte sluta hela tiden i långa perioder som jag alltid gjort. Svårt med att hålla kvar motivationen. Men nu tränar jag inte för att bli smal först o främst och känner inte nån stress över snabba resultat för det och då kanske det blir lättare om jag känner att jag vill träna för att stärka kroppen bara för jag inte mår bra av att inte träna.

Onsdag 23 oktober 2012... mitt i veckan.

God morgon alla bloggläsare (förhoppningsvis finns det några som kikar in och läser)!

Idag är det mitt i veckan. Jag sitter här i soffan med värmedyna på benet som värker som tusan. Hade planerat att gå på promenad idag på morgonen när dottern gått till skolan, men det blev inte så. Igår tränade jag lite utfall på eget bevåg här hemma, gjorde inte många men ändå värker benet så otroligt mycket. Har lite problem med musklerna i just höger ben p g a min skolios som jag har (skolios betyder att ryggraden är krökt/böjd och man kan ha olika grader av böjning, minns inte vad jag har och det är eg ointressant), är även roterad i höften vilket gör att jag ofta får fel belastning på ena benet och är svagare i hela höger sida och måste träna upp musklerna bättre där. Bara efter dessa få utfall jag gjorde har jag fruktansvärt ont, kan knappt stå på benet nu än mindre promenera.
Har tagit några värktabletter och avlastar benet och kör värme så hoppas jag det ger med sig under dagen.
Snacka om att vara defekt som människa, krokig och dan i kroppen och snedkopplad typ i hjärnan :-p haha... det är väl det som gör mig unik ;)

Så nåt nytt på ADHD-fronten då kanske ni undrar? Njaee... jag vet inte jag. Dottern fick ju prova ritalin för ett tag sedan och det märktes snabbt att det inte funkade alls på henne eller att dosen var för hög jag vet inte men hon blev alldeles speedad och hyperaktiv igen, det var som innan medicinerna helt enkelt. Hon fick ju då 40 mg av ritalin och innan stod hon på concerta 27 mg och tilläggstablett av medikinet 5 mg på e.m.
När det blev så fel av ritalin gick vi tillbaka till den dosen av concerta och medikinet igen tills vi fick ny tid hos BUP. Efter det mötet beslutade de att höja dosen av concerta till 36 mg istället och det har hon svarat bra på vad jag kan se. Hon verkar även fungera bra i skolan, hon är den som har stenkoll på vad hon har i läxa och tar bra ansvar för att göra sin läxa utan att jag behöver säga nånting om det. Hon är så duktig, hon gillar skolan och mest matte tror jag, hon har t.o.m önskat sig matteböcker i julklapp :-o annat än mig som får rysningar bara vid tanken av matte.

På tal om mig... som sagt så är vi ju två av tre med ADHD här i familjen och vi är ändå en relativt ny familj, eller ny familjekonstellation iaf. Levde länge ensam med min dotter innan jag träffade min underbara man. Han måste vara sänd från gud verkligen, jag är så otroligt lycklig!! Vi gör vårt bästa för att anpassa oss till denna nya situation, vi är lyckliga och det är väl iaf en bra grund att börja från.

Jag fick diagnos för ett par månader sedan (i augusti). Har börjat med mediciner också, stått på concerta sedan starten. Började med 18 mg och höjde sedan till 36 mg och sist sa psykologen höj till 54 på morgonen och 18 på e.m.
I början av medicineringen tyckte jag det kändes bra, man fick som ett filter från omvärlden, som att lindas in lite i bomull och allt blev lite lättare i huvudet. Men tyckte inte känslan höll sig så länge. Jag har haft hjärtklappning och fått rejäl ångest när medicinen gått ur, hjärtklappningen får jag även under tiden den verkar men ångesten kommer smygande mest när den slutar verka. På senaste tiden har det varit fruktansvärda ångestattacker, har t.o.m känt som att allt vore mkt bättre om jag var död.. kanske skulle alla vara ledsna direkt i början men sen skulle de se hur mkt skönare livet var utan mig som är så värdelös osv.. sådana tankar.
Det är skrämmande, har ALDRIG haft sådana tankar nånsin i hela mitt liv förut, aldrig kunnat föreställa mig hur någon kan tänka så och nu har jag själv upplevt det. Har insett att jag måste helt enkelt vara medicinerad tills jag somnat för att inte må så. Det är ju jobbigt för omgivningen också, dottern har vaknat av min gråt och det har orsakat bråk med mig o maken och hon tror att det är han som gör mig ledsen men egentligen är det jag själv som gör mig ledsen men kan ana att det är rätt frustrerande att se på också och inte veta hur man ska agera med en person som är så.

Han frågade om jag kanske borde läggas in några dagar och övervakas med tanke på hur jag var, det gjorde inte saken bättre (även om han frågade av omtanke egentligen och oro) jag tog väldigt illa vid mig av det. Det är ett problem rent allmänt med mig, jag tar allt väldigt personligt hela tiden.

Nåt jag känner att är bättre nu är att jag skjuter inte upp saker lika mycket som förut, jag tar tag i dem direkt för det skapar så mkt ångest att skjuta upp men jag blir för stressad av att hela tiden veta att jag har nåt o göra och rädslan att glömma bort att göra något finns där hela tiden. Blir sjukt stressad av att ha en tid att passa även om den tiden är kl 15 tex och jag har hela dagen på mig, men det är nog för det är så mkt utrymme i tiden innan att jag är rädd att börja med nåt annat och glömma eller nåt, jag vet inte varför jag stressar så över en tid att passa. Maken är mkt mer laid back sådär... det stressar mig också för den delen ;-)

Nu ska jag gå och hänga tvätt och värma på värmedynan lite mer för mitt ömma ben. Maken han ligger o sover ännu... låter han sova det gör mig inget, skönt med lite lugn och ro för sig själv ibland faktiskt.

Stress

Har inte skrivit på länge.
Har ramlat under min energinivå igen o fått alla symptom på utmattning. Sjukskriven på eget initiativ nu tills dess jag kan prata med psykologen om mitt mående. Stressad och har ont i kroppen o känner mig deprimerad p småilsk i omgångar.
Har ont i varenda muskel i kroppen verkligen och det är inte roligt. Tycler inte jag känner av medicinen så mkt längre heller, inte mer än att vakenhetsgraden höjs och jag blir piggare (utan att vara speedad) sen har jag också hjärtklappning ofta, även utan ansträngning.
Skulle träffat psykologen i måndags men han var hemma med sjukt barn så det blev inställt. Har inte träffat honom på flera veckor för samtal.
Vill diskutera hur jag ska gå vidare nu med jobb osv. Det ultimata vore att jobba 25 eller 50 % men uppdelat på ett par heldagar istället för fåtal timmar per dag. Har man igånsättningssvårigheter är inte jobb 2 timmar per dag ultimat direkt. Då hinner man precis börja innan det är dags att gå hem.
Så jag skulle helst jobba en hel dag och vila emellan o jobba en till. Tex 50% delat på 3 heldagar i veckan. Då känns det som man gör lite nytta vilket är skönt och man hinner med att göra saker men ändå ha tid emellan för vila. Ska lägga fram förslaget till både psykologen och försäkringskassan och chefen o hoppas det går att ordna.

Nu ska jag ta värmedynan på mina stela ömma muskler och vila framför nån serie på datorn. Kanske blir solsidan- maraton, har sett en del avsnitt men inte alla av de första säsongerna då de visats vid hel fel tid för att jag skulle hinna med att se alla avsnitt.

Ha en bra dag!

Ritalin och Lördagsmys

Idag har vi haft en riktig slappardag här hemma, jag har inte varit utanför dörren alls. Skönt ibland det också.

Igår träffade vi dotterns läkare på BUP för medicinuppdatering och han föreslog att hon ska prova Ritalin nu, en dos på 40 mg en gång om dagen. Idag har varit premiärdag för den och vad jag kunnat se har den haft ok effekt, hon har varit väldigt lugn dock har hon mått illa också. Får se om det går över och hur länge effekten av medicinen sitter i.
Problemet med concertan var att den gick ur så tidigt på dagen och satt inte i några 12 timmar. Då fick vi tillägg av medikinet 5 mg. Hon åt tidigare 27 mg av concerta och nu är det som sagt en rätt hög dos på 40 mg av ritalin. Läkaren sa att det var så tydligt att så många symptom av hyperaktivitet osv kvarstod trots medicinering så han ville prova om det kan hjälpa med denna nya medicin.
Jag har läst att ritalin har kortare verkningstid än concerta så jag oroar mig över hur det ska fungera med ritalin nu då om den går ur efter halva dagen också och inte alls har den verkningstid som är sagt och även om den verkar i 8 timmar så kommer hon hem omedicinerad!!! Då får vi allt det jobbiga. Funderar över hur det ska bli med hennes basket om hon är omedicinerad då med tanke på hur mkt symptom hon hade kvar MED mediciner i kroppen och utan lär inte bli bättre.

Vi får ge det några dagar och se hur det artar sig. Nån som har erfarenhet av ritalin och vet hur det är jämfört med concerta?

Reboundeffekt

Igår upplevde jag en rebound värre än nånsin. Deprimerad, arg och orkeslös var jag och grät som hade någon närstående dött för att sambon skulle iväg till en kompis en sväng. Usch vad dåligt jag mådde.
Efter en diskussion med en person som är lite mer kunnig om mediciner och ADHD så trodde hon att jag skulle nog kanske behöva se till att ta en medicin som sitter i hela min vakna tid. För sådär ska man inte må, vara ett argt, gråtande deprimerat monster!!

Jag har en familj som behöver mig och jag behöver vara en fungerande mamma och sambo. Inte sitta halvdöd i soffan och gråta över ingenting. Sambon är ju vuxen och kan förstå mer än dottern kan, hon blir ju rädd nästan. Så vill man inte se mamma ju. Jag tar ju mediciner för att få bättre livskvalitet inte för att må sämre.

Jag ska ringa mottagningen där jag går idag och försöka få nån slags ändring. Återkommer med besked om hur det går.
Vet inte om jag märkt nån rebound på dottern dock. Själv säger hon inte att hon känner nån skillnad av den.

Föräldrarkurs

Idag var jag och sambon på första "lektionen" av totalt fem om ADHD. Det är en kurs som hålls av ADHD-center här i Stockholm för föräldrar som har barn diagnostiserade med ADHD. Det var intressant men ännu så tycker jag det är mkt av det hon tog upp just idag som jag redan läst mig till och fått kunskap omkring men förstår att inte alla har suttit och dammsugit internet på information kanske ;-)
Bra för min sambo också att vara med och få höra proffs berätta om detta, han börjar väl tröttna på mitt predikande om detta ;-)
Jag vill ju bara att han från början ska kunna förstå mig och varför jag är som jag är ibland och även såklart förstå vår dotter (styvdotter) och hennes problematik.

Jag inser att jag kanske inte varit den enklaste att leva med heller och jag Har inte vetat då när alla förhållande sket sig varför, inte förstått vad jag gör-gjort som de inte orkar med. Därför är jag nu så mån om att han är medveten om allt detta innan. Sen bidrar min tendens till att hyperfokusera/ "fastna" på saker att d kan bli lite mkt för honom utan att jag riktigt ser det då detta är sååå intressant för mig :-p och jag vill ju förstå mig själv, vill förstå dottern och jag vill att han ska förstå OSS.

Fick information om familjerådgivate och har föreslagit för honom att vi borde gå på familjerådgivning tillsammans för att få hjälp att från början undvika att få problem till följd av min ADHD-problematik. De kan ge oss råd och tips hur vi ska hantera salt bättre och den stress som kommer utifrån dottern och hennes trotssyndrom och även att hon får delta nån gång där och vi kan prata om den här styvfamiljebilden som är by för henne. Hon har aldrig haft en man i sitt liv som hon varit nära och som hon minns. Och det är bra att få hjälp av proffs att bygga en bra grund hemma. De kan lyssna på honom och på mig och hjälpa oss lyssna på varandra och förstå varandra. Det är mkt småbruk av irritation nu hemma pga mkt stress krig dottern och även mina problem som jag försöker handskas med. Vill göra ALLT som är möjligt för att verkligen få denna relation att fungera så bra som möjligt. Att vi tar hjälp INNAN vi får problem som orsakar slitningar i förhållandet och förstör kärleken.

Det är mkt att ta in och med min otålighet så känner jag vill veta allt på en gång!! Jag vill nog ändå mer få veta hur man ska förhålla sig till allt hemma. De problem som uppstår hemma till följd av både trots och ADHD. Jag är otålig att få komma igång mer konkret kring det än just den basala informationen omkring vad ADHD är. Och jag vill veta hur jag förklarar för dottern bättre vad det innebär. Jag vill eventuellt berätta för andra i omgivningen om att hon har ADHD så de kan förstå henne bättre och inte bara tycka hon är konstig i vissa situationer. Så folk inte bara tycker hon är konstig och tror att JAG inte uppfostrar henne rätt osv. Det är ju inget som syns på utsidan utan det märks bara i beteendet men vet man inte om det så förstår man inte heller VARFÖR och att hon inte alltid bara kan "skärpa sig".

Jag vill få allt ordnat NU!! Jag är så otålig ju.

Känslor och närhet

Satt och funderade över det här med närhet som jag ibland har svårt för, att jag vill bli lämnad ifred ibland osv och att det kanske är därför jag omedvetet fastnat för idiotkillar som inte riktigt brytt sig för där var det liksom lite på MINA villkor det känslomässiga de var inte mkt för o visa känslor för mig (om de alls hade några) och jag kunde ge och ge av mina känslor men inte behöva känna mig trängd av deras känslor för mig på nå vis. Jag blir jätteirriterad ibland när min karl vill komma o kramas o pussas en massa men vill alltid att han ska vara mottaglig för kramar o pussar när JAG vill ge det. Jag framstår som lite självisk så för en som verkligen har känslor för mig också. Jag är dock inte van ett sånt förhållande då det alltid varit JAG som varit den som hade känslor eller iaf MEST känslor. Då sårade jag ingen annans känslor då de inte brydde sig om jag visade känslor eller ej och jag fick någon att lägga känslorna på men jag visste inte förrän nu när jag äntligen har ett underbart förhållande med en underbar man att det faktiskt kan vara jobbigt. Jag har liksom dragit mig undan i hela mitt liv och hållit mig för mig själv dels pga att jag hamnade utanför som liten och var mobbad och utfryst så jag vande mig liksom och kom att trivas så. Men att nu gå in i ett förhållande som är så seriöst från båda hållen och där även den andra personen har känslor som ska beaktas det är faktiskt jättesvårt. Jag måste jobba hårt på detta och jag måste få en förståelse från honom och förklara att jag inte stöter bort honom pga att jag saknar känslor utan för att det är riktigt jobbigt ibland att ha någon så nära inpå sig. Att jag kan känna mig kvävd av det men att detta är något neurologiskt och inte nåt som beror på honom. Jag drar mig gärna undan lite då och då för att jag inte är van att vara med någon jämt. Kan tycka det är jobbigt att bli pussad o kramad när jag inte själv vill. Det framstår såklart som väldigt själviskt men jag kan inte rå för det. MEN jag känner en annan medvetenhet om VARFÖR jag känner som jag gör i vissa avseenden nu och jag ska ta upp det med min läkare/psykolog och se hur jag kan arbeta på detta med närhet som jag ibland har svårt för. Jag älskar min karl men jag helst vill ha närhet på MINA VILLKOR. Försöker förklara för min karl så han ska förstå att det inte är meningen att vara självisk eller att det är pga brist på känslor som jag ibland blir iriterad av hans kramar och pussar. Men för det mesta så älskar jag dem. Dock så känner jag att det är oerhört ovant att ha någon som visar känslor för mig, har inte haft nån som gjort det förut såsom han gör. Jag måste jobba på det och vänja mig vid det. Det är verkligen en helt ny situation och ett förhållande på en helt ny nivå än jag nånsin haft förut. Det tar tid att anpassa sig och inleda ett helt nytt liv.

Freeedag!!

Äntligen fredag! Är på väg till jobbet nu, svinkallt ute! Ser fram emot helg och ha tid med mina älsklingar, det behövs. Just nu är jag inte så rolig... Somnar vid 20-tiden varenda kväll o från det jag kommer hem från jobbet är d fullt upp av rutiner fram till dottern ska sova o då somnar även jag sambon blir lite åsidosatt under veckorna tyvärr :-( ser fram emot sovmorgon också. Går upp kl 5 varenda dag under veckan så jag längtar efter att sova ut o sen bara ta det lugnt o ha massor av mys med min familj.
Trevlig helg på er!

20 September 2012

I'm back!

Har inte skrivit på eviiiigheter här nu ju.. så typiskt ADHD, börjar med nåt och håller på ett tag sen skiter det sig rent ut sagt. Men nu känner jag att det vore skönt att skriva lite igen då och då.

Mycket har hänt sedan sist... när tusan skrev jag sist eg?? Jo.. just det. Dotterns utredning var precis klar och hon fick diagnosen ADHD med trotssyndrom (det där trotssyndromet är inte att leka med ska ni veta.. oh my god).
Hon började ju med medikinet där i maj månad sedan har hon trappat upp och gått över till Concerta. Nu är hon uppe i 27 mg som hon tar på morgonen runt 6-tiden. Sedan tar hon ett tillägg av medikinet vid 14:30 för att effekten inte ska ta under skoldagen och sen får man allt det jobbiga på kvällarna. Dock tycker jag inte att det här tillägget funkar spec bra. Har ett återbesök nästa vecka då vi ska träffa både läkare och sköterska för diskussion ang medicineringen. Vi har fyllt i s.k SNAP-test för att uppskatta hur medicinen hjälper henne, fyllde i maj sist och nu ska vi fylla i igen för att jämföra.
Skolan säger att hon är mkt mer koncentrerad nu och kan sitta och arbeta vid sin bänk och att det går bra för henne i skolan. Dock är hon bara lite för snabb ibland när hon ska arbeta, hon har för bråttom (impulsiviteten och otåligheten) så det är något vi behöver jobba på lite mer, eller vi och vi... skolan får väl försöka hjälpa henne med det. Jag har sagt att det kan vara bra om en person sitter med henne och hjälper henne när hon arbetar och det börjar gå för snabbt... då kan d vara bra med någon som kan hitta bromsen åt henne.

Vi hade en skön semester i Turkiet i sommar också, hade även långledigt i sommar och var ledig från skolavslutningen fram till sista juli. Dottern var ledig ända till mitten av augusti nästan, det var nog skönt för henne att ladda batterierna efter allt som hänt under året. När vi kom hem från Turkiet så fick jag äntligen göra min utredning, vi tog hela alltet på en dag, jobbigt men ändå lika bra, man är ju så otålig så jag var glad att få det gjort. Det var olika tester man fick göra, bl.a bygga efter ett visst mönster som blev svårare och svårare och upprepa ord och siffror för att liksom testa närminnet... gick sådär. Några allmänbildande frågor för att kolla att man inte är förståndshandikappad eller nåt som gör att problemen man upplever kommer av det och för att kolla intelligensen allmänt. Fick sedan med mig en bunt papper att besvara samt att de kontaktade mamma för att fråga lite om hur jag var som liten.

 Den 24 augusti fick jag domen... eller diagnosen.  ADHD!  Precis som jag misstänkt...känns skönt att få veta. Man får bekräftat att det är inte så att jag är dum eller konstig bara ändå utan det är nåt jag inte kan rå för, det blir en ahaa upplevelse! Jag har läst och läst och läst om ADHD och trotssyndrom för att få en ökad förståelse. Jag har levt med följderna av ADHD i hela mitt liv men har bara vetat om det helt säkert i mindre än en månad nu. Ska försöka nu att reda ut vad är jag och vad är ADHD och jobba lite på mig själv så att säga och förstå mig själv.
Har börjat med mediciner och tar Concerta 18 mg x 2 på morgonen när jag vaknar... sedan har jag laborerat lite med detta själv fy skäms :-p (men psykologen sa att man kan testa ända upp till 74 mg utan att det är någon fara på taket). Ordern är alltså Concerta 36 mg som jag tar genom att ta 2 x 18 mg på morgonen. Har dock känt att effekten inte riktigt håller i sig i de 12 timmar som utlovas... vet inte ens om jag känner av nåt av medicinen eg... MEN jag är piggare av den det är jag tills den försvinner ur mig eller vad man ska säga... då blir jag jättetrött så jag har provat att ta ytterligare 2 x 18 mg vid 14 tiden, det är 1,5 timme innan jag slutar jobbet. Då blir jag inte sådär dötrött lagom till jag går hem utan kan klara mig genom kvällen fram tills jag nattar dottern vid 20-tiden då vill jag ockskå sova och gör det vanligtvis.

Har ju också blivit sambo nu, och förlovat mig :-) Så det är alldeles underbart MEN jag är inte så rolig fästmö om kvällarna utan vill ju sova när dottern somnar för medicinen börjar gå ur igen då och då blir jag jättetrött! Så han får sitta uppe själv om kvällarna. Ska försöka hålla mig vaken imorgon kväll iaf då det är fredag och jag inte behöver vakna kl 5 på morgonen.
Han går upp strax innan jag går till jobbet vid 6:30 tiden på morgonen, sen tar han hand om dottern och ser till att hon kommer iväg till skolan. Jobbar heltid nu och har då valt att jobba 7-15:30 så jag har lite mer tid på e.m hemma, och inte kommer hem så sent. Tack vare att sambon kan ta dottern och jag inte behöver stressa över det längre om morgnarna.

Känns som man är så van att fungera på ett sätt och att ha superkoll på allt hela tiden för att inte glömma osv så man kanske bara inte kan släppa det riktigt för man är ovan och att man därför inte riktigt känner att medicinen fungerar som den ska?? Kanske jag behöver tid att vänja mig vid att fungera som alla som inte har ADHD och kan komma ihåg saker och inte behöva stressa och oroa sig över att glömma bort något. Kanske behöver ge det lite tid.

Jag återkommer och uppdaterar angående hur medicinen fungerar. Innan dess återkommer jag kanske bara med lite tankar och funderingar kring allting och ni får gärna komma med frågor och kommentarer om allt möjligt, skapa diskussioner m.m allt är välkommet.

Medikinet

Utredningen för dottern har dragit igång, det har intervjuats (mig) och tetstats (henne) med varierande resultat då hon haft svårt att koncentrera sig för att utföra testerna. Vi var på tre möten hos psykologen för själva utredningen och sen träffade vi en läkare som skrev ut mediciner åt henne. Det blev Medikinet, idag är 5:e dagen och hon tar 10 mg på morgonen. Då det har varit mkt ledighet så vet jag inte säkert hur det fungerar i de situationer som skolan när hon verkligen behöver koncentrera sig. Idag är första skoldagen sedan hon började ta dem.

Uppdaterar hur det går längre fram.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Barnkläder säljes

Har lagt upp lite barnkläder till salu i album på facebook..

in och kika om ni ser nåt av intresse!!

Stl 98-116


http://www.facebook.com/media/set/?set=a.10151378304925072.820616.851110071&type=1  

Stl 122-140

http://www.facebook.com/media/set/?set=a.10151378175405072.820597.851110071&type=3

Sjukdom.

Jag har blivit otroligt förkyld och riktigt dålig. Igår hade jag jättejobbigt med andningen t.o.m och när jag ringde vårdcentralen så rådde de mig att åka in till akuten DIREKT, eftersom jag inte har några sjukdomar i botten så ville de att jag skulle bli uppkollad omgående, det kan ju vara nåt med hjärtat och det är då viktigt att komma under vård omgående.

Fick hämta dottern från skolan tidigare för jag misstänkte att det skulle ta tid där på akuten och då hade jag ingen som kunde hämta henne från skolan. Så hon var tvungen o följa med mig... hon var inte direkt glad för det men hon skötte sig otrooooligt bra sen faktiskt i de 4 timmar vi var på sjukhuset. Vi låg o kollade lite på svt play via appen i min iphone och hon spelade lite spel och roade sig bäst det gick. Inte så lätt när man har svårt att sitta stilla att spendera flera timmar på en akutmottagning (om man inte är sjuk själv så man är orkeslös).

De gjorde ultraljud på hjärtat (otroligt intressant att se sitt eget hjärta slå på skärmen), de tog EKG och blodprover och lyssnade på lungorna, infektionsproverna visade ingenting, vilket innebär att det är virus. Allt jag ska göra är att vila vila vila vila, så mamma fick komma hit och hjälpa till då jag inte alls har ork till nånting och behöver hjälp med vardagssysslor och att ta hand om dottern.

Måndag morgon

Ny dag, ny vecka och det är en kall start på både dag o vecka. Sitter på bussen på väg till jobbet. Idag väntar rehabmöte iom att jag är sjukskriven, nu är det litet krux bara och det är att min sjukskrivning gick ut IGÅR och inte förrän imorgon har jag tid hos psykologen! Skulle varit dit förra veckan men då blev hans barn sjuk så han var hemma och tiden ställdes in.
Men det får väl ordnas retroaktivt.

Bup besök idag också. Hoppas på nåt genombrott typ.

Nu är jag framme!

Ha en bra dag.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Färdigkalasat

Japp då har vi kalasat klart för idag. Var på ett lekland med massor av andra barn också utöver de på kalaset. De fick ballongdjur och korv och glass och dottern fick även tårta från någon annan som hade kalas, hon lyckad JÄMT med sånt som man tror är omöjligt, hon ser aldrig några hinder och har ju märkt hur lätt det är att blinka lite med ögonen och så får hon saker. På gott och ont..

Nu är hon väldigt trött o till skillnad från andra så blir hon intr lugnare när hon är trött, hon blir så mkt mer speedad

Nu ska vi käka en pizza o mysa i soffan tillsammans.







- Posted using BlogPress from my iPhone

For sale

Nu har jag gått igenom alla urväxta kläder efter dottern som jag hade nere i lägenheten, blev iaf över 70 plagg totalt. Räknade men när jag var klar så glömde jag ju såklart exakt vad det var. Har fotat samtliga plagg och lagt in dem i datorn t.o.m, väldigt avancerat ;-) samt skrivit upp storlek på var och ett av plaggen.
Så typiskt när man får en idé så kan man ju inte sluta förrän man är klar. Iaf är jag klar med grovjobbet, nu ska jag bara lägga upp annonser och börja sälja. DET får jag göra i mån om tid, skönt iaf att ha fått fotat allting och listat storlekar så man vet när man ska lägga upp annonsen sen.

Ang utflykten till stan tidigare idag så gick det riktigt bra, vi hittade present och gick o tittade lite runt inne på h&m och sen tog vi varsin glass på McDonalds innan vi for hem.

Nu så ska jag ta och krypa ned i sängen och sova för imorgon ska det fixas inför kalas som dotra ska iväg på. Hon ska duscha och sen ska jag platta håret på henne och göra henne kalasfin ;-) kalaset börjar kl 12 så det blir inte att sova till kl 11 imorgon inte... imorgon är det till att gå upp SENAST kl 9!! Så som sagt dags att sova nu. Annars skulle jag nog satt mig o slöat o sett ett par avsnitt av Greys Anatomy, det är nåt med mig och sjukhusserier, var även ett stort fan av "City akuten" när det gick på tv, därför jag jobbar inom vården för jag har verkligen intresset för det och har haft så länge jag kan minnas.

Nä nu blev det helt utsvävat här... avslutar och går och lägger mig.

Godnatt!

Lördag 3 Mars

Har nyss ätit sen frukost då jag sov länge idag. Dotra vaknade vid 6:40 och gick upp men jag sov vidare. Hon är så stor att hon kan ta ett par mackor själv på morgonen nu. Det är himla skönt efter alla dessa år jag varit uppe innan tuppen med henne när hon var liten. Nu kan jag äntligen få sova ut när det är helg.

Ändå känner jag mig så irriterad idag. Vet inte varför, men grinig är jag. Kanske är för jag har PMS o ska få mens snart. Det verkar som en vettig förklaring då tuttarna gör ont o jag är otroligt godissugen och grinig.

Helst vill jag, trots strålande solsken ute idag, bara ligga i sängen o kolla på serier på datorn. Men imorgon ska ju dotra på kalas och vi måste ge oss ut för att hitta nån present åt tjejen som har kalaset. Är inte mkt för att springa på stan överhuvudtaget o speciellt inte med hyperaktivt barn, bara resan in till stan är en massa hopp, klättra, snurra för henne, omöjligt att bara sitta stilla på sätet i t-banan. Att åka bil brukar gå lättare men det gör vi inte när vi åker till stan, åker bil alltså. Det är bara att stålsätta sig o ge sig av så vi får komma hem o mysa ned oss i soffan igen.

Ha en bra dag!