Har egentligen inte så bra kontakt med min pappa. Har varit så under hela uppväxten, mkt som bidragit till dettta. Kan inte relatera till de verkligen älskar sin pappa, jag känner inte alls så och kan inte minnas att jag gjort det, för mig är det en så främmande känsla. Tråkigt men så är det. Det är inget jag valt själv utan han har inte varit intresserad av att vara mer delaktig i mitt liv, nånsin. Han är mer som en avlägsen släkting för mig inte som en pappa. Står mkt nära min mamma dock.
Jag brukar ringa pappa vid högtider och när han har födelsedag och besöker honom när jag är i min hemstad där han fortfarande bor, båda mina föräldrar bor där men är separerade sedan jag var 11. Numer bor pappa på ett vårdhem pga att han sedan några år tillbaka har han drabbats av Alzheimers.
Grattis på farsdag pappa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Ni får gärna lämna en kommentar till mig här..