Ja, man ska ju komma ihåg att blogga också, tänker att jag ska blogga men så händer nåt annat och sen tänker jag att det ska jag blogga om och jag planerar i huvudet hur jag ska skriva och allt men jag kommer aldrig till skott. Jag har startat bloggar förut men lägger oftast av för jag tar mig aldrig för att faktiskt skriva däri.
Har suttit och supit i mig information om ADHD idag, så jag fastnade på jobbet efter mina två arbetstimmar var slut för att skriva ut lite papper. Blev helt fast i det då och så typiskt ADHD-beteende att man inte kan sluta när man väl är uppe i nåt som är intressant.
Mailade rektorn på dotterns skola idag eftersom jag är besviken på personalen på fritidshemmet där hon går efter skolan är slut för dagen. I fredags skulle hon ju vara på fritids på morgontimmarna då det är halvklass då och ungen lyckas ju vandra iväg från skolan och ingen saknar henne eller har en aning om att hon lämnat skolan. Det är inte första gången det händer ju, i våras var hon och två andra tjejer försvunna i över en timme utan att någon saknade dem. Det är skandal tycker jag, för jag lämnar mitt liv i deras händer varje dag och vill känna mig trygg i att de faktiskt har koll på barnen. Istället får jag höra att vi kan inte ha koll på alla barnen. Nähäää, men vad är deras jobb dårå? Trodde att man som personal på fritids och skolan faktiskt skulle ha koll på barnen där men jag antar att det inte var så. Men varför ska hon då gå på fritids? Hon kan väl bara vara hemma istället.
Nåja... helgen tillbringades med en väninna och hennes dotter och hon lagade underbar Turkisk mat åt mig (hon är nämligen från Turkiet) som jag bara ÄÄÄÄÄLSKAR och jag har massor av mat kvar och idag åt jag mig proppmätt till lunch på det. Våra barn lekte och hade kul men det är ändå lite svårt med kompisrelationer för henne märker jag och man måste ofta hoppa in som förälder och förklara för det andra barnet och det barnets förälder/föräldrar varför det blir som det blir, något jag känner att jag kan göra nu även om inte vi fått en diagnos men jag vet ändå mer vad saker beror på än jag gjort förut då allt bara känts jättejobbigt.
Det är en lättnad att förstå både min dotters beteende i vissa situationer och förstå varför jag betett mig som jag gjort i många situationer under uppväxten och varför vissa saker är som de är än idag hos mig med mig så att säga. När jag läser så är det som att jag hittat en berättelse, eller vad man ska kalla det, om mig själv.
Jag försöker att ta det lugnt om dagarna mest för när jag väl kommer igång så har jag väldigt svårt att avsluta sen ju så jag försöker att inte börja på nånting alls nästan. Ibland kommer jag dock på tusen saker jag måste göra och blir stressad för jag vet inte vilken sak jag ska börja med och hur jag ska gå vidare sen.
Jag börjar förstå varför jag alltid är så högljudd, det var tydligen väldigt vanligt som ADHD-person, jag har alltid fått höra att jag är så högljudd, måste du skrika säger folk och jag blir nästan förbannad; vaddååå skrika, jag har bara höjt rösten en aaaaning ju enligt mig själv iaf medan andra tycker jag skriker. Har fått så mkt skit för det.
Jag skulle kunna skriva så otroligt mkt av allt jag lärt mig.
Hittade för övrigt denna blogg idag
http://blogg.vardguiden.se/leva-med-adhd-och-bipolar-sjukdom/via en länk av en vän på facebook och den kommer jag läsa och följa nu, hon skriver väldigt roligt och bra om ADHD bl.a.
Jag skriver inte lika roligt jag skriver bara ;-)
Nu ska jag ringa fritids och höra om min dotter faktiskt är på plats där idag och om de kan vara så snälla att hjälpa henne att avsluta det hon håller på med tills jag kommer, hon har ju det problemet att det är svårt att avsluta något och så får man sitta och vänta och vänta och vänta och blir mer och mer irriterad fastän man ska ha förståelse. Så istället så ringer jag och säger att jag kommer och att hon ska bli klar tills jag kommer helt enkelt. Så kan de börja tjata på henne nu och när jag väl kommer dit så kanske hon faktiskt är klar då, *hoppas*
Här är lite bilder av den goda maten vi åt i helgen.
